mysummits.blogg.se

Tjo här är det fullt ös som vanligt så nu kommer ett långt inlägg!

 

Börjar med i början av Juli där jag tävlade med Nikita i Örebro på Sommardraget (i weight pull). Hon va så jäva duktig banan va tung så första dagen drog hon 705kg och tog hem ett silver (vi förlorade på vikt, hunden som vann vägde mindre än Nikki men dom drog samma vikt, man räknar ut de på pound for pound = dragen vikt/hundens vikt). Dag två tog Nikita hem ett guld och drog 615kg (banan va tyngre dag 2).
Vi vann även priset för bästa teamwork på lördagen vilken jag är grymt stolt över de va nästan bättre att vinna de än att vinna guldet för pris för bästa teamwork är en utsedd jury som väljer ut de ekipaget dom tycker presterar bäst tillsammans och gör snyggast jobb på banan! Grymt kul att vinna de och jag är riktigt stolt över våra framsteg på tävlingsbanan! <3

 

Jag hjälpte även min faster att påbörja inridningen av hennes ponny Barbie, så sjukt söt och så himla kul! Innan sommaren är slut ska vi allt ha fått henne ridbar till mina små kusiner :)

 

Årets första dopp blev även i sjön Mölle de va riktigt gött, sommaren 2015 varade i 3 dagar, tur dom inföll på en helg så jag fick njuta lite ;)

Så på kvällen blev de lite klättring i Sveafallen, saknades dock toppankare och jag va lite skeptisk till bultarna så nästa gång blir de att bygga eget toppankare och bada i myggmedel xD

 

Sen har jag även börjat nytt jobb på Affecto med samma roll som tidigare - Business Intelligence Consultant -

Så grymt kul och jag stortrivs!

 

Och i helgen sprang jag även årets första Långlopp, ett Ultramarathon som gick i Lur för första gången. De va riktigt roligt och bra arrangerat, loppet gick ut på att springa så länge man orkade och den man och kvinna som höll på längst vann. Jag kämpade på i 10h sen gav jag mig medans jag fortfarande kunde stå på benen och hade tillräckligt med energi kvar för att köra hem. Kvinnan som vann körde på i 24h och mannen som vann körde på i 30h, så sjukt imponerande och intressant att se va mkt kroppen klarar av. Jag va riktigt imponerad av mig själv jag höll på att ge upp efter 7h men kämpade ändå vidare. Sista timmarna gjorde det ont i benen bara av att stå men ändå lyckas man fortsätta springa, det är riktigt häftigt att känna vilken styrka man fortfarande har kvar även fast man tror man är slut så finns de alltid lite kvar att ge.